De polyglotta älskarna – Lina Wolff

Bokcirkel Rött firade denna afton 10-årsjubileum, med knytis från några av de träffar vi haft genom åren. Malin och Per agerade värdar på Vallmovägen. Men Lina Wolffs föll inte cirkeln i smaken:

• Emma, 1
• Mariko, 3. Äckligt. Ingen mening och slutkläm.
• Malin, 4. Bitvis har Woloff ett språk som flyter på.
• Erika, 4: Hon klarar av språkhanteringen. Det känns som om man är inne i en annans värld (i 1 och 2a berättelsen). Problem med uppbyggnaden, snarare än de individuella berättelserna.
• Ebba, 3. Läste den för att leva mig in iden men misslyckades. Jag blev arg på din. Nedvärderade mot kvinnor och män. Kanske.
• Krillan, 6: Lyssnade snarare. Första berättelsen kändes helt obegriplig. 2an: det hänger ihop. Spännande. Bisarra individer. Men jag hade ingen förväntan.
• Magnus, 4: Min sambos bokcirkel skulle läsa denna. Hon skrattade när hon läste den. Konstigt. Kraftfulla grejor i den. Ger den en fyra för att hålla ihop min relation. Allvarligt – den var konstig.
• Hanna, 1: Den får ett poäng för det fina omslaget. Annars skulle den få minus-betyg. Bara negativt och tråkig.
• Louise, 2: Läst 2/3 delar. Mer intresserad av del 2. Om en man hade skrivit denna hade den inte fått Augustpriset. Om en man hade skrivit den hade jag varit rasande.
• Per, 2: Ingen känsla för karaktärerna.

Medelbetyg: 3