Ett drömspel – August Strindberg

Vi klistrar

Årets första träff i bokcirkel Rött resulterade i över fyra timmars diskussion om Ett drömspel över August Strindbergs favoritmat ärtsoppa med äppelpannkakor. Med åtta personer inblandade landade betygen på hela skalan från 1 till 10!

Det pratades om hur man läser dramatik till skillnad från skönlitteratur, om hur man tar sig igenom ålderdomliga ord som sällan längre används, om hur man ska kunna bedöma ett verks originalitet och modernitet när så mycket har hänt sedan det först publicerades, och om hur mycket Strindberg som fanns i pjäsens teman. Deltagarna hade också olika upplevelser av att läsa pjäsen och att se den spelas.

Vi var överens om att pjäsen tog upp klassiska teman om olika samhälleliga institutioner som äktenskapet, akademien, Gud, om ojämlikheter och om hur andra människor styr ens öde. Det var ett ensidigt utpekande av problem i samhället utan förslag till lösningar. Budskapet ”Det är synd om människorna” tycks uttalas helt utan ironi. Men vad bestod egentligen dörren i? Vi hade gärna tagit del av andras analyser av pjäsen.

Per 2.
Tycker inte synd om August. Det här är pretto, deppigt, otidsenligt och icke framåtblickande. En skildring av ett stillastående samhälle som inte kan förändras, nattsvart utan utväg. Hade kunnat skrivits hundra år tidigare, den speglar inte till fullo sin samtid. Varför är det här en klassiker?

Kristoffer 1 som läsupplevelse.
Det var jobbigt, det var tråkigt, och det var ansträngande att analysera men roligt att diskutera. Har svårt att identifiera mig med motiven, även om jag kunde känna igen temana. Klassrumsscenen med logikresonemanget var rolig. Samhällskritik utan ambition att finna lösningar.

Louise 3.
Här fanns ljuspunkter som fick mig att skratta – visserligen ett annat språk än man är van vid, men innehållet är precis sådant jag känner igen från mitt eget hem och yrkesliv. Annars ett sammelsurium som bara motiveras som helhet av drömformatet. Upplevelsen av boken kompenseras av alla diskussioner om den.

Hanna 10.
Mumsigt! Det är ett mästerverk, och på sådana kan man egentligen inte sätta betyg. Trots det crazy, drömlika finns där ett klart språk med korta, tydliga meningar, modernt. Klockrena och konkreta resonemang. Igenkänning. Konsten är fri, August skriver och struntar i om någon begriper.

Mariko 5.
Otroligt intressant diskussion, en som jag såg fram emot för det var svårt att ta sig igenom texten. Intressant att läsa Strindberg för att hans verk inte ingick i min skolgång. Intressant att se vad som var banbrytande på sin tid. Mycket av det han skriver är fortfarande detsamma, i synnerhet i de mellanmänskliga relationerna och de känslor man upplever inför saker i livet. Känner igen det drömska från mina egna drömmar, svårt men imponerande. Att det är en klassiker betyder också något för poängen, det känns bra att ha tagit del av något slags kanon.

Malin 3.
Som läsupplevelse en 3a, en av de svåraste böcker jag läst. Tittade på pjäsen och avancerade till en 6a. Vill läsa någon annan pjäs, vore intressant att se om det är drömformen eller det att det är en pjäs som gör det svårt. Att prata om boken i det här trevliga sammanhanget ger en 9a.

Magnus 7.
En godislåda. Tidlös. Speciellt att läsa en pjäs, ibland lite småsegt att ta sig igenom. Andra pjäser jag har läst av honom har tydliga teman och jag tror att han har en väldigt genomtänkt, stringent och konkret story trots drömformen. Jag skulle kunna läsa den fler gånger för att hitta fler saker. Hellre den här än 18 romaner av Camilla Läckberg, det skulle ge mer behållning. Även om den känns pretentiös får den mig att tänka om relationer, ojämlikheter, döden osv. Vill läsa fler analyser av den. Känns fräscht trots ålderdomliga ord.

Erika 5.
Känns väldigt omodernt att läsa idag att man framhåller att det är synd om människorna, oironiskt, men temana känns tidlösa. Ingen vidare läsupplevelse för mig, tyckte det var svårt att läsa dramatik – eller kanske bara för att formen var drömmens. Intressant som litterärt tidsdokument – det var alltså det här som var nydanande på sin tid.

Medelbetyg: 4,5