Sista kulan sparar jag åt grannen – Fausta Marianovic

Per hade förväntat sig mer av vardag, mer om huvudpersonens hemstad och familj etc – än om krigsfronten. Han hade också velat att frågan: hur kan det bli krig, hur kan familjer splittras? hade besvarats. Han trodde att han – efter att ha läst – skulle förstå krigs psykologi (kriget i forna Jugoslavien) och dess orsaker mer. Men det blev egentligen bara rörigare.

Skeendet i boken gick, enligt honom, väldigt snabbt – från en harmonisk tillvaro till att de stod och skrek på varandra, etc. Man fick heller inte lära känna andra karaktärer i någon större utsträckning, än den kvinnliga huvudpersonen. Han tyckte också boken var för konkret, för händelsebaserad och att det saknades relationer. Det fanns dock ett driv på slutet med spänningsmoment.

Han är överhuvudtaget inte förtjust i krigsskildringar.

Betyg: 5.

Erika tyckte att det var roligt att boken utspelade sig i ett land man inte vet så mycket om. Det som var bra var att man fick en känsla för hur det är i en krigssitution – en ny slags vardag som förmedlades bra i glimtar och tablåer.

Det som inte var bra var att det kändes som ett reportage, inte som en berättelse. Ganska platt och kulissartat, ej tillräckliga karaktärsbeskrivningar, bara ensidigt ur huvudpersonens perspektiv. Innehållet hade förmodligen gjort sig bättre i en annan form: novell, pjäs – med mer dialog.

Boken hade ett bra innehåll – men var presenterad på ett dåligt sätt. Ögonblicksbilderna, som finns med, göms i den långa redogörelsen. Intrycket av kriget etc blev ännu rörigare än tidigare. Det fanns ingen ambition att få oss att förstå kriget i sig eller krig i störst allmänhet.  Titeln var missledande. Boken borde ha hetat något annat. Genom titeln fick man fel förväntningar, som inte infriades. En diskrepans mellan titel och innehåll. Erika tyckte att det hellre skulle ha handlat om det som titeln ger sken av…

Betyg: 6.

Magnus tyckte, på det stora hela, att det var en intressant och välskriven bok. Den innehöll flera scener och sekvenser som var delikat funna. Den fick ett driv efter ca 80 sidor och fram till slutet. Präglades dock som helhet av en viss tröghet och man fick kämpa en del för att komma igenom den – båda för dess otäcka innehåll, men också pga en ganska kompakt och svårforcerad textmassa.

Betyg: 7.

Bokens medelbetyg: 6.

Diskussionen hölls medan det dracks vin från Montenegro och åts en grillad rätt från det forna Jugoslavien.

Magnus

Köp boken på Bokus

1 Comment on “Sista kulan sparar jag åt grannen – Fausta Marianovic

  1. Mycket intressant bokprat! Hur påverkas upplevelsen om en bok är självbiografi eller roman? Är hysteriska mammor att föredra framför lojala krigsgossar? När var egentligen Jugoslavien ett semestermål för barnfamiljer? Hur snabbt kan man lära sig ett nytt språk så bra att man kan skriva en hel roman? Är författaren sympatisk? Var i hela friden ligger Montenegro? Allt under lummiga träd (av för mig okänd art) på en av Stockholms högsta punkter. Man tackar:-)

Leave a Reply

Your email address will not be published.

*