Hemma – Judith Hermann

Diskussion av Hemma hemma hos Erika. Medelbetyg: 7,5

Elna, 9
Jag älskade hur hon skrev! Språket, allt är fantastiskt. Den väcker så mycket känslor – hur hon skriver! Skildringen av hur det är när ens barn flyttar hemifrån. Hur ens upplevelse av vad som är viktigt förändras, skiften i livet.

Emma, 6
Vackert språk. Jättemånga olika teman som var intressanta, här finns mycket potential. Men för mig blev det inte riktigt färdigt och jag blev lite besviken när boken tog slut. Blev det inte mer än så här?

Magnus, 7
Jag uppskattar mycket i den här bilden, men den provocerar mig. Den bryter liksom av lite för mycket. Vet författaren vad det är hon skriver om? Känns inte som läsare som om man hänger med, jag njuter inte av att bara simma omkring i olika känslor, jag vill att det ska finnas en färd som mynnar ut i något. Jag förstår inte vad det är hon vill. Bra språk, men ibland…blir lite för många lösa trådar.

Ebba, 9
Att läsa boken – jag övertänkte inte som jag brukar utan bara var i boken, jag uppskattar det så mycket. Jag upplevde så många känslor och författaren valde precis de ord jag själv skulle ha valt, samma kärna som jag. Det väckte så många frågor om livet.

Hanna, 7
Jag blev först så deppig av den första upplevelsen, och resten av boken finns den där melankolin som jag uppfattar har mycket att göra med separationen från dottern. Men mot slutet finns ett sammanhang, de där olika existenserna blir till en familj och jag upplever det som något positivt. Jag skulle vilja läsa mer, boken slutar så abrupt, det skulle kunna utveckla sig till flera olika saker.

Erika, 7
Det här är kvalitet, men hur!? Många lösa trådar, men de väcker också något hos mig, det berikar, det finns så mycket att säga och tänka på här. Texten är sådan att den nästan blir poetisk på vissa ställen, tjänar på att läsas långsamt – vilket inte är min bästa gren…