Upproret i Klara – Gunilla Boëthius och Annika Danielson

Malin
2 poäng. Sämsta någonsin. Sucker for based on a true story men så frustrerande. Viktigt ämne. Inget i berättandet var bra. Kände inte för huvudrollspersonen. Sabbade en bra historia.

Jonas
2 poäng. Dålig.
Miljön var low life. Ingen ordning på det.

Erika
3 poäng. Finns mycket potential. Det är inte krystat för det var så. Hade man inte vetat att det var byggt på en true story så hade det inte varit lika bra. Saknade dramatisk höjdpunkt. Utger sig för att det är en roman. Men det är ingen roman. Känns inte som en berättelse.
Man identifierar sig inte med någon, Känns som ett kompendium. Var inte njutbart att läsa.
Finns många komponenter som är intressanta. Ingen gestaltning. Det sägs ut. Finns inget utrymme.

Hanna
7 poäng.
Intressant tidsdokument. Får svar på frågan om hur det var då.

Mariko
2 poäng. Om man bedömer situationen i tiden. Läsupplevelsen. Bortkastad chans att beskriva ett förtryck som finns. Hakar upp mig på formuleringar och språket. Känner inte för människorna. Känner inte synd om någon fast situationen borde. Orkar varken med att lyssna eller…

Per
2 poäng. 70-talet är ett intressant årtionde. Kopplar upp oss mot omvärlden. Känns som det är schabloner tex Ingermar Stenmark. Stereotyper. Svårt att identifieras sig med någon. Dialog och allt skrivs ut explicit. Uttjatat.

Kristoffer
1 blir arg på att temat slösas bort. Kunde dom inte ha tagit in någon som kunde hjälpa dom. Håller för att skriva det som en dagbok.