Expeditionen : min kärlekshistoria – Bea Uusma

DSC_0015_1

Juli 1897. Ingenjör Andrées expedition ger sig iväg i en vätgasballong med riktning Nordpolen. En djärv idé, chanslös från start. Snart befinner sig tre män, med minimala kunskaper om arktiska förhållanden, mitt i en vit mardröm.

“Slurp” var den mest gemensamma kommentaren efter läsningen av Bea Uusmas “Expeditionen. Min kärlekshistoria”, som slutade på hög betygsnivå! En lättläst och annorlunda fackbok där författarens besatthet och vetenskaplig precision blandades.

Magnus (8): Känner vördnad inför Uusma men känner mig också provocerad. Hon har lyckats göra något väldigt häftigt av något hon tycker väldigt mycket om, men hon gör det samtidigt lätt för sig. Det är som om hon har plockat ut de göttaste bitarna ur en händelse och paketerat det snyggt. Förstår inte hur hon INTE kunde tro att det här skulle sälja.

Per (6): Berättelsen är väldigt stark och bär fram allt innehåll, det gör det svårt att sätta ett helhetsbetyg på boken. Det är inget unikt hon har gjort, men hon presenterar det på ett bra sätt. Berättelsen får höga poäng, men boken får en 6a.

Hanna (7): Sträckläste boken! Blev lite Bea, tänkte mig in i expeditionens situation och deras vedermödor, gick in i Beas värld. Det är en enorm drivkraft hon har och boken är spännande. Samtidigt är den bara en godbit, lite tunn, man kände sig inte helt tillfredsställd. Gillade blandningen mellan hennes passion och det vetenskapliga.

Mariko (9): Jag hade aldrig hört talas om den här expeditionen och hade inga förväntningar på boken. Läste den som en deckare och läste verkligen allt, även tabellerna! Den tog slut för fort, och eftersom man läste den som en deckare väntade man sig en stark upplösning som inte kom. Skönt att boken inte innehöll mer om Beas privatliv, man förstår ändå att den här besattheten som driver henne måste gått ut över annat i livet. Roligt också med variationen i textens utseende.

Emma (9): Det här är verkligen en spännande historia och det är imponerade att kunna omvandla så mycket fakta till något som är så lätt att läsa, jag läste verkligen varenda rad! Hon lyckades bygga upp en stämning som berikade historien. Man blir nyfiken på de här människorna och vill veta mer. Samtidigt märks det att hon har gjort ett gediget jobb.

Erika (9): Jag imponerades också av hur författaren lyckas få med så mycket information utan att man tyckte att det kändes svårtillgängligt det allra minsta. När kände man senaste efter att ha läst en fackbok att man bara vill ha mer!? Gillade mycket variationen i olika typer av text, och att man använt olika fonter för att förstärka det. Det enda som gjorde att det inte kom ända fram var att formen skapade förväntningar på en upplösning som inte kom, kändes som lite pyspunka. Det vetenskapliga tog över på slutet, vilket kanske var nödvändigt, men där tappades farten lite.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

*