Den krympande hustrun – Andrew Kaufman

Fritt ur den spontana diskussionen:

Boken var rolig, fast ändå inte rolig; tung, fast ändå inte tung. Den kan tolkas, eller bara läsas som den är. Rånet skulle kunna vara en möjlighet till en vändning i livet, men vad hände sen? Författaren har en knasig fantasi, han blandar fritt sönderfall och ångest med roliga detaljer. Det är som en totalt oväntad godispåse – mörk choklad möter sura paddar möter hallonhjärtan möter bridge.

Illustrationerna tillför inget i boken. Normalt sätt skulle de kunna vara ett bra komplement till texten, men istället blev de ett störande moment. Illustrationerna är inte synkade med bild, tajmingen är dålig; samarbetet mellan författaren och illustratören finn tyvärr inte.

Per: Det blir inte ett särskilt högt betyg; gillade varken text eller bild. Berättelsen är inte berörande eller upprörande, mest intetsägande. Det är ett stort persongalleri, med absurda, galet orealistiska händelser, men ingen backstory. Jag fick nästan svindelkänslor, fast ändå inget sug. Betyg: 4 (max)

Erika: Jag vill läsa om boken! Och det händer inte ofta. Fler berättelser hänger med, de återkommer, jag tror även i framtiden. Vad är uppoffring? Ref. godismamman. Jag gillar att det är kort och med luckor, att man får anstränga sig lite. Det är lättsamt, rakt på. Författaren ger inte uttryck för några känslor, det är en rak skildring. Lite samma tonläge och stämning som Drömmarnas stad. Det är lite förskräckligt att det inte går bra för alla. Tycker att det var roligt med illustrationerna, men kanske lite för ambitiöst. Betyg: 7

Jonas: Boken gav inte så mycket, jag kanske inte läste den så noggrant? Den inspirerade inte så mycket till reflektion. Författaren höjde inte rösten, det var samma tonläge hela tiden och i och för sig ett skönt språk. Men den lämnar inget avtryck. Betyg: 3

Malin: Boken beskriver häftiga surrealistiska saker, så absurd! Jag har haft roligt på bussen. Jag skulle vilja läsa fler och mer, den gav en skön läsupplevelse. Jag gillade den känslosamma mamma-son relationen, den berörde. Betyg: 7

Magnus: Surrealistisk sprakande, Kafka-aktig, ett luftslott, en realistisk grå värld. Den gav känslan av ”den bästa boken”. Jag hade roligt! Om man bortser från illustrationerna, de tillhör inte verket och tillför inget. Betyg: 7

Mariko: Det måste vara den mest knasiga bok jag läst. Den var för kort och gick för snabbt. Jag hittade inte takten, i och för sig enkelt och konkret, men lämnade inga spår. Bitvis rolig, bitvis underfundig, men den kommer inte läsas om. Betyg: 4

Totalt betyg för boken: 5,3

Köp Boken på Bokus

Köp boken på Adlibris

Leave a Reply

Your email address will not be published.

*